Mentalitet
Golden retrieverns stora användbarhet som jakthund ligger i dess samarbetsvilja, nervfasthet, lättheten att lära och dess mjuka apportgrepp. Dessa egenskaper har också gjort golden retrievern till en populär familjehund och aveln har i många fall ändrat inriktning. Det har fått till följd, att de egenskaper som vi vill se hos en golden i många fall har förändrats. Ängslan och osäkerhet, reservation mot människor har smugit sig in och leklusten och nyfikenheten har minskat.
På senare tid har vi fått möjlighet att bromsa den negativa utvecklingen genom att, i olika testmetoder, mäta de mentala egenskaperna och ta till vara resultaten i avelsarbetet. För golden retriever använder vi oss oftast av funktionsbeskrivning och mentalbeskrivning. Dessa beskrivningar görs i första hand på hela kullar, men också på enskilda hundar vilket ofta bidrar till att föraren bättre förstår sin hund.
Funktionsbeskrivning görs när hunden är ca ett år och beskriver goldenkullars mest elementära förmåga att utöva det de är ämnade för, dvs apportering. Beskrivningen har utarbetats inom goldenklubben och består av fyra olika apporteringssituationer där det beskrivs hur hunden reagerar/beter sig i olika situationer den utsätts för. Situationerna och sättet att bete sig finns i ett protokoll där beskrivaren kryssar för lämplig ruta.
Mentalbeskrivning. Hunden ska vara minst 12 månader. Hund och förare lotsas framåt på en bana av en testledare. Hunden utsätts för flera arrangerade situationer och testledaren beskriver i ett protokoll hur hunden reagerar. Det som beskrivs är:
Situationen
Banan börjar med att hund och förare går runt bland åskådarna. Därefter går ekipaget fram till testledaren som står passiv 10 meter från gruppen. Testledaren hälsar på förare och hund, tar hunden i kopplet och går en liten promenad, sätter ner hunden, klappar om den och återvänder därefter till föraren. Där tar testledaren ny kontakt med hunden och känner igenom den.
Vad beskrivs?
Det som här beskrivs är hur hunden hälsar, samarbetar och hur den låter sig hanteras. Det är hundens förmåga att ta kontakt med och besvara kontakt med främmande människor som beskrivs.
Målet.
En Golden Retriever ska vara öppen och tillgänglig mot människor. Hunden ska själv kunna ta kontakt och vara balanserad i hälsningen, engagera sig i samarbetet med testledaren och låta sig hanteras.
Situationen
Testledarens och förarens föremålslek med hunden. Föremålet är en trasa med knutar på. Hunden är okopplad under leken, som utförs i samband med kontaktsituationen ovan. Testledare och förare leker med hunden genom att kasta trasan som hunden får hämta och låter hunden dra i trasan.
Vad beskrivs?
De reaktioner hos hunden som beskrivs är leklust, gripande och dragkamp. Hundens föremålsintresse och förmåga att kampa med eller mot något, d v s hundens engagemang. Måttet av lek-och kamplust är av central betydelse för en arbetande hund.
Målet.
Idealet för en golden retriever är snabb start i leken, aktivt lekande med testledaren, ett rejält grepp om trasan och vilja och lust att kampa och leka med trasan och testledaren. Många golden ligger för lågt i intensitet, vilket avspeglas även på jaktproven, där flertalet nollor beror på bristande arbetslust på fältet.
Situationen
Efter kontaktsituationerna är det dags för det vi kallar "lilla bytet". Det är en trasa som i ryckiga zick-zack-rörelser dras efter en stig. Hunden släpps då trasan är i rörelse. Momentet utföres två gånger.
Vad beskrivs?
Det beskrivaren ser på är hundens lust att springa efter och förfölja "bytet", dvs trasan. Likaså vad den gör med trasan när den kommer fram, hundens bytesintresse i jaktsituationen. Förföljandet och gripandet noteras av beskrivaren i protokollet.
Målet.
Jaktlust och bytesintresse, dvs viljan att följa efter att följa efter och gripa och behålla ett byte är av central betydelse för en arbetande hund. Vi vill ha en hund som visar intresse av att springa efter och ta bytet. Däremot vill vi inte ha alltför stort bytesintresse i den här situationen. För stort mått av bytesintresse tillsammans med andra mentala egenskaper kan göra att hunden är svår att få in tillbaka till matte/husse.
Vi ser en del golden som förföljer och engagerar sig första gången men struntar i trasan andra gången. Den har då konstaterat att det bara är en trasa. Detta beteende kan ses hos hundar som är apporterings-
tränade. Dessa kan även första gången strunta i trasan. I beskrivningen står bara att hunden inte förföljer och inte vad det beror på. Det får man själv sedan lista ut. Vid kontakten med trasan ser man klart hundar som griper eller nyper lite försiktigt vilket går igen även i apporteringsjobbet. Flertalet golden, som greppar trasan, gör det oftast efter några sekunders betänketid. Det beteendet ser vi även på jaktproven.
Situationen
Föraren ska stå helt passiv i tre minuter. Hunden är kopplad men föraren tar inte kontakt med hunden.
Vad beskrivs?
Här ser man på hundens förmåga att koppla av i passiviteten men ändå vara alert och uppmärksam. Och koncentrerad på vad som händer runt omkring. Graden av aktivitet noteras av beskrivaren i protokollet.
Målet.
Helst vill vi ha en hund som kan koppla av i passiviteten men ändå vara alert och uppmärksam. Detta är egenskaper som behövs i apporteringsarbetet och främst då i markeringsjobbet. Det vi oftast ser är hundar som är uppmärksamma men något oroliga.
Det går att lära en hund att koppla av. Det ser man på hundar som är tränade, inte i apportering, utan i lydnad eller bruks. De hundarna har ofta sk "av- och påknapp". Dvs de kan koppla av i vila och är färdiga för arbete när det gäller.
Situationen
Förare och hund får se och höra en figurant ge tydliga ljud-syn-och rörelsesignaler. Figuranten rör sig i sidled och gömmer sig. När figuranten har gömt sig får hunden springa ut och leka med denne.
Vad beskrivs?
Vid denna situation kan mycket information om hundens mentalitet upptäckas. Det som noteras på startplatsen är hundens intresse för figuranten och hundens eventuella hotbeteenden. När hunden får springa till figuranten studeras nyfikenheten, leklusten och samarbetsviljan hos hunden gentemot figuranten.
Målet.
Samarbetsvilja, nyfikenhet och leklust är centrala egenskaper för en apporterande fågelhund. Vi vill gärna se en hund som visar intresse för figuranten när den gömt sig och självständigt tar kontakt med denne. Hunden bör också engagera sig i leken med figuranten. Vi ser många golden som inte letar reda på och/eller tar kontakt med figuranten. Det är också många som inte leker med figuranten där denne ger sig tillkänna.
Situationen
Föraren använder ett föremål och leker med hunden. Efter en liten stund avlossas ett skott 20 m därifrån och efter ytterligare en stund avlossas ytterligare ett skott. Föraren stoppar sedan undan föremålet och kopplar hunden. Därefter är föraren helt passiv. Efter en stund avlossas ett skott och efter ytterligare en stund avlossas ett till. Därefter leker föraren med hunden igen utan skottlossning.
Vad beskrivs?
Momentet avser att beskriva hundens reaktioner i samband med skottlossning.
Målet.
Målet är att Golden Retrievern som är en apporterande fågelhund ska vara skottfast . I detta moment får man "godkänt skottprov" alternativt "icke godkänt skottprov.
Situationen
Hund och förare går en kort promenad. Under promenaden dyker plötsligt en overall ("dumpe") upp. Den blir hängande och föraren stannar och släpper kopplet. Hunden ges då möjlighet att antingen fly eller gå fram och undersöka overallen. Om hunden inte på egen hand går fram, går föraren halva sträckan mot overallen och stannar. Går hunden ändå inte fram, går föraren ända fram till overallen och stannar framför den. Om hunden fortfarande inte vill ta kontakt med overallen får föraren prata med overallen och samtidigt locka på hunden. När hunden har undersökt overallen tar föraren kopplet och passerar den minst fyra gånger.
Vad beskrivs?
När overallen dyker upp noterar beskrivaren hundens rädsla, eventuella hotbeteendenoch nyfikenhet. När hund och förare går förbi den stillahängande overallen tittar beskrivaren på om hunden har kvarstående intryck av överraskningen eller om den "glömmer". De kvarstående intryck som man tittar på är kvarstående rädslor och kvarstående intresse.
Målet.
Att kunna hantera plötsligt uppdykande föremål eller människor är viktigt för att hunden ska kunna fungera både till vardags och i sitt arbete som apporterande fågelhund. När hunden blir rädd kan den välja mellan att stanna upp eller fly undan. Ett annat alternativ är att försöka "flytta" på det som är skrämmande, dvs reagera med hotbeteenden. Vi förväntar oss inte att en golden reagerar med kraftiga hotbeteenden, utan att den väljer att stanna upp eller fly undan. Vi vill helst se en hund som på egen hand försöker ta reda på vad det var som dök upp. Att kunna ta egna initiativ och visa nyfikenhet är viktiga egenskaper för en golden. Att hunden visar rädsla är inte så konstigt, men rädslan får inte bli så stor att hunden inte kan övervinna den.
Tyvärr visar många av de golden som beskrivs starka rädslor i kombination med låg nyfikenhet, vilket gör att de behöver mycket stöd av sina förare för att övervinna obehaget av överraskningen.
Situationen
Efter "dumpe" fortsätter vi mot det vi kallar skramlet. Skramlet är en kätting som dras på en korrugerad plåt. Föraren ska gå längs en stig och passerar ljudkällan. Då hunden kommer i jämnhöjd med skramlet, dras kättingen över plåten och åstadkommer oljudet. Föraren släpper kopplet och hunden får agera helt fritt. Den kan antingen gå fram och undersöka varifrån ljudet kommer eller fly undan kortare eller längre sträcka och undersöka med hjälp av föraren. Förarstödet ges genom att föraren först går halva sträckan fram till skramlet, sedan ända fram för att slutligen prata med skramlet och kalla på hunden. Därefter kontrolleras om hunden har kvarstående minnen av skramlet, genom att hund och förare går förbi ljudkällan flera gånger.
Vad beskrivs?
Situationen avser att beskriva hundens reaktioner i samband med överraskande ljud. Det som beskrivs är hundens rädsla för ljudet, nyfikenhet, dvs hur den tar sig fram och undersöker skrammelkällan, och sist men inte minst hur snabbt hunden avreagerar.
Målet.
En retriever ska vara mycket ljudtålig. Att detta är nödvändigt för jakthunden är säkert alla medvetna om men det är lika viktigt för sällskapshunden som ska kunna leva i dagens bullrande och hektiska miljöer. Naturligtvis måste hunden få bli rädd och reagera på oljudet. Rädsla är absolut nödvändigt för det vilda hunddjuret ur överlevnadssynpunkt och vi kan aldrig helt avla bort den. Däremot måste vi hålla rädslorna i schack.
För att hunden ska må bra psykiskt, måste den våga göra saker och ting och våga ta för sig. Den måste vara nyfiken och ha viljan att undersöka. I skrammel-
situationen innebär det att hunden ska ta sig fram till skrammelkällan med så lite hjälp som möjligt. Som vi flera gånger tidigare nämnt har golden ofta problem härvidlag. Många golden visar inte det mått av nyfikenhet som man kan vänta sig av en jakthundsras.
Situationen
Hund och förare står stilla och ser hur två "spöken", utklädda figuranter i vita dräkter med svart markering för ögonen, kommer fram ur skogen från två olika håll. Spökena avancerar växelvis sakta fram emot hundekipaget Föraren är tyst och håller i kopplet. Vill hunden dra sig längre bakom föraren än vad kopplet tillåter så släpper föraren kopplet. Testledaren upplyser om så är fallet. Spökena dirigeras av testledaren som befinner sig bakom ekipaget. Spökena stannar och vänder sig om fyra meter från hunden eller föraren om det är han/hon som står längst fram. Förare släpper kopplet om han/hon inte har gjort det tidigare. och hunden ges tillfälle att ta kontakt med spökena. Om hunden inte på egen hand går fram, går föraren halva sträckan mot spöken och stannar. Om hunden fortfarande inte går fram går föraren fram till det ena "spöket" och lyfter av huvudmaskeringen. Testledaren mäter tiden det tar för hunden att ta kontakt med spökena från det att föraren släppt kopplet och spökena har vänt sig om.
Vad beskrivs?
Här beskriv hundens rädsla och aggressivitet inför något som ser obekant och ovant ut och som närmar sig långsamt. Man beskriver också hundens nyfikenhet samt förmåga till kontakt med spökena. Tid tas från och med att spökena vänder sig om och föraren släpper kopplet till dess att hunden tagit kontakt med något av spökena.
Målet.
En golden retriever bör inte visa för mycket hot och aggressivitet och inte heller för atark rädsla. Vi vill också gärna se en golden som går fram till spökena själv eller med något stöd av föraren och som själv tar balanserad kontakt.
Situationen
Här ser man hundens leklust har förändrats under provets gång. Den här leken går till på samma sätt som i moment 2, dock bara en gång. Hunden är okopplad och föraren skapar intresse för föremålet genom att dra det med knyckiga rörelser efter marken. Föraren kastar sedan föremålet till testledare och detta sker två gånger. Testledaren kastar sedan snabbt föremålet från hunden. När hunden tar föremålet springer testledaren några steg och lockar på den, kastar föremålet till föraren som startar dragkamp med sin hund
Vad beskrivs?
Situationen avser att utröna om hunden påverkats av beskrivningens genomförande på så vis att leklusten förändrats.